ENSAM MED GLASET

Om Anders Wingård

Uppsats (40 p) i Konstvetenskap vid Lunds universitet 1998

Studioglashyttor uppstod i slutet av 1960-talet. Amerikanen Harvey Littleton brukar räknas som  pionjär och förgrundsgestalt. Studioglashyttorna kom alltså till under en tid när svensk glasindustri befann sig i kris, ekonomiskt och konstnärligt. Billiga dricksglas importerades och man slutade tillverka handgjorda och munblåsta glas på glasbruken. Den första svenska studioglaskonstnären Åsa Brandt åkte till England och till Holland och kom hem och byggde sin egen glashytta i Torshälla. Flera kom snart efter: Ulla Forsell, Ann Wärff och Anders Wingård. Brandt, Forsell och Wingård blåser fortfarande själva sitt glas sin egna hyttor. Nya studioglashyttor har tillkommit. Bland de mest omskrivna studioglasblåsarna är Richard Rackham och Jerker Persson i Båstad, Eva Ullberg i Lidköping, Helena Gibson i Göteborg och Ingalena och Ragnar Klenell i Sunne.

I studioglashyttan är en och samma person ansvarig för såväl formgivning som hela tillverkningsprocessen – ensam med glaset.

DE FYRA FRIA ställde ut sitt glas på Nationalmuseum 1984. Utställningen väckte intresse och debatt. Redan vid detta tillfälle visade Anders Wingård huvudsakligen bruksglas, de andra tre mest konstpjäser och glasexperiment och så har det i stort sett fortsatt.
Rebecka Tarschys skrev om utställningen i DN (840211) ”...konsthantverkets revolutionärer som trotsat en även konstnärligt accepterad konvention - att glas formges utan att röras av konstnären.”
Ulf Hård af Segerstad recenserade utställningen i SvD.(840221). Han påpekade att skillnaden i konstnärlig frihet mellan bruket och studioglashyttan inte får överdrivas, eftersom ”studio-glaskonstnärerna kan behöva offra mycket tid på att tillverka säljbara alster för att överleva”. Segerstad skriver i sin recension att ”De Fyra hävdar sig väl mot kollegorna på bruken inte bara ur konstnärlig synpunkt utan även rent tekniskt".

BIOGRAFI

Anders Wingård är född i Stockholm 1946. Efter utbildning på Konstfack i Stockholm och på Glasskolan i Orrefors 1971-72 började han som friblåsare i glashyttan i Åsbo utanför Gävle.1976 byggde han sin första hytta i Åsbo. Sedan 1987 har han egen glashytta i Baskemölla utanför Simrishamn. Han har möjligheter att ordna utställningar i anslutning till sin hytta

Anders Wingård är medlem i ÖSKG , Östra Skånes Konstnärsgille, och har varit dess ordförande. Han har varit ordförande i konsthantverkskollektivet blås&knåda och är medlem i  KIF, Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.

Alltsedan 70-talet är han aktiv för att främja konsthantverkets och konsthantverkarnas sak . Han har deltagit i kongresser, utställningar och andra aktiviteter utomlands. Glaskonferensen "Hot Glass" på Royal College of Art i London i september 1976 blev en  betydelsefull inspirationskälla.

 

MATERIAL, UTRUSTNING, TEKNIK OCH METODER

Anders Wingård köper sin råvara till klarglas färdigblandad från glasbruken i form av miljövänliga pellets. Tillsatser av färg eller färgämnen kan krävas för få klarglaset tillräckligt  klart. De vanligt förekommande föroreningarna järn och krom gör glaset aningen grönt. Detta kompenseras med t ex tillsats av violett, som gör glaset gråare och gör att det uppfattas som klarare. Råvaror för färgat glas köps i tappar, flingor eller pigmentpulver. Anders Wingård arbetar med halvkristall.

Ugnen är det centrala i varje glashytta. I Baskemölla är en modern, gasoldriven, välisolerad degelugn kontinuerligt i gång under större delen av året. Glaset smälts i en degel, som rymmer 200 kg glasmassa och håller temperaturen 1200 - 1400 grader. Ytterligare en ugn med temperatur 500 grader är avsedd för kylning av det blåsta glaset under ett dygn.

Anders Wingård arbetar endast i varmt glas, medelst blåsning och drivning för hand. Glaset blåses på traditionellt vis med glasblåsarpipa, ett drygt meterlångt järnrör med en påsvetsad konisk förtjockning längst ner, s k navel. Glasmassa fångas an mot pipans navel, rullas (vältas) mot järnplatta och blåses till ett glasklot, en post . Posten kyles och formas med vått tidningspapper eller våt alträskopa. Vid drivningen av glasets kant sätts glasets fot fast mot en järntapp, den s k punteln. Punteln efterlämnar den uppdrivning i glasets fot som är ett kännetecken för handdrivet glas.

Det finns olika tekniker för att färgsätta glas. Anders Wingård gör t ex glas med färgstänk. Då rullas det varma glaset i klippta färgade glasbitar, som får fastna som de vill. Även färgslingor kan läggas mot posten. Färgad glasmassa kan användas som alternativ till klarglaset

Vilka tekniska begränsningar har då en studioglashytta - enmanshytta? Att endast ha en ugn gör att man endast kan arbeta med en färg i taget på glasmassan. Vid bl a blåsning av större föremål och vid överfångsteknik behövs en medhjälpare.

 

PRODUKTION 

I Anders Wingårds första anställning vid glashyttan i Åsbo i början på 1970-talet ingick uppgiften att utforma och tillverka bruksglas för Hantverksgårdens café och restaurant. Bruksglaset har allt sedan dess varit den centrala delen av hans produktion och det var hans bruksglas som väckte mest uppmärksamhet redan på Konsthantverkarna 1979 och Nationalmuseum 1984. Han har genom åren tillverkat och vidareutvecklat dricksglas och vinglas, snapsglas och brännvinspluntor, skålar, krukor och karaffer. Han har också blåst en hel del konstglas, som vaser, statyetter och dekorativa glasobjekt. Ibland har glaset kombinerats med andra ”grabbigare” material, som järn och gummi. Han har gärna blåst klotformer, utgående från ”allt glasblåsandes urspung, glasbubblan”, i klarglas eller färg. ”Österlenäpplet” är mycket uppskattat.

Anders Wingård arbetar helst i klart glas och i tjockt glas: ”I det klara glasföremålet talar formen. Defekter i hantverket kan inte döljas så som man möjligen kan göra med färg.”

Formerna är oftast traditionella och enkla, med variationer i kupans rundning och volym  och i fotens utformning. Glasen är väl balanserade och proportionerliga. Formen och glasets tyngd gör att det ligger bra i handen. Glasets kant är alltid handdriven, rak eller svagt utåtböjd. Den handdrivna kanten gör glaset behagligt att dricka ur. Glaset blir också mera motståndskraftigt mot stötar än ett kantslipat glas. Uppdrivningen i glasets botten efter punteln har en dekorativ optisk effekt. Skålar och krukor blåses i väl tilltagna storlekar och har den gamla brukskeramikens former. Alla glas signeras.

När Anders Wingård använder färg gör han det oftast sparsamt. Han lägger enfärgade eller ibland flerfärgade slingor i glas och skålar. Slingorna kan understryka glasets form. I många år har han gjort ”molnskålar”, skålar i klarglas med diffusa vita eller ljust färgade partier. Fläckar och strimmor eller stänk i färg förekommer på olika slags glas. Färg kan läggas i foten på ett i övrigt klart glas och ge hela glaset ett lätt färgat skimmer. Sverigeglaset, nubbeglas och brännvinsplunta (1981) har gula och blå slingor i glaset; jubileumsglasen (1988) har en  blå fot med antydan till gulddekor.

Ibland använder Anders Wingård färgad glasmassa. Hans stora krukor och skålar i en kraftfull, koboltblå färg är mycket uppskattade. Av den blå glasmassan har han också blåst smäckra vinglas och kannor.

För att man ska kunna överleva som fri glasblåsare krävs givetvis, att man tillverkar glas som efterfrågas. Anders Wingård har därför i produktion ett bassortiment av dricksglas i olika storlekar, snapsglas och vinglas i olika utformning, som också kan kompletteras.

OMDÖMEN, RECENSIONER

I recensioner och artiklar har Anders Wingårds bruksglas framhållits och beskrivits i termer av god enkel, vacker och funktionell formgivning.

"Jag vill framförallt framhålla bruksglaset, i enkel och distinkt form. Flaskor och skålar med invälsade, ogenomskinliga täta fläckar i vitt/blått, vitt/svart etc. Stora sköna skålar och fat i klart glas med mjuka former, några med eleganta strimmor i violett , eller ett fat i klart glas med en kraftig virvel i fläckar av klarblått och ljusblått.” Åke Livstedt i SvD 1979, om den första separatutställningen.

”Anders Wingårds glas har enkla linjer, rena former, säker balans. I skålarna är det klara ibland genombrutet av en färgslinga, som blott understöder formen utan att ta död på den.” Björn Widegren , Gefle Dagblad, 1979

”Anders Wingård driver skålar, dricksglas och pluntor på ett i bästa mening okonstlat och chosefritt sätt i anslutning till en god tradition.” Ulf Hård af Segerstad , SvD, 1984, om FYRA FRIA.

”... funktionalisten bland de fyra, en av landets säkraste ’anonyma’ formgivare som unnar sin kundkrets nyansskillnader glasen emellan.” Rebecca Tarschys, DN, 1984, om FYRA FRIA.

”Anders Wingård blåser enkla användbara bruksglas, där formen skall överensstämma med funktionen […] och ger en känsla av renhet genom en konsekvent enkel formgivning och chosefrihet.”. Lena Boethius, Form, 1990.

Motivering för Sven Palmqvists minnesstipendium 1991:”...för egenhändig produktion av  bruksföremål med klar och enkel form.” Stiftelsen ”vill uppmärksamma en konsthantverkare- formgivare med egen hytta som i bästa brukstradition står för en tillverkning av enkla bruksföremål.”

”Lockande för den som är oberörd av glaskonstens mer invecklade alster, är också Anders Wingårds perfekt balanserade och linjesköna bruksformer. Spänstigt så att man blir helt upprymd.” Ulf Beckman, FORM 1992, om utställningen uppackat

Hedvig Hedqvists recenserade i en understreckare i SvD 920307 boken Svenskt Glas . Hon påpekar, som en brist hos boken, att bild saknas på 80-talets ”glasäpple” (en referens till Ingeborg Lundins ”Äpple” från 1955), nämligen Anders Wingårds stora skålar i klarglas eller blått.

Motivering för Kristianstads läns landstings kulturstipendium 1994: ”Anders Wingård inriktar sig främst på att blåsa användbara bruksföremål. Han strävar efter att ta fram enkla, rena former, som kan fungera utan tillägg av dekor.”

”...den blå färgen, som i det här fallet sprider något av en hisnande vällust”. Curt Goedeke, NST 1995

”Enkelt, rent, totalt transparent i ofärgat glas eller kanske blått. Han söker de enklaste former utan att det för den skull verkar utstuderat. I enkelheten lockar han fram den geometriska skönheten, i skålarna med enkel böjd kant, i glaskulepyramiden, i de små "isbitarna” och i de handblåsta dricksglasen med den lilla åsen i botten. I hans studioglas lever den skandinaviska enkelhetens formgivning.” Inger Dahlin-Ros, Borås Tidning ,1996.

UTSTÄLLNINGAR

Separatutställningar

Anders Wingård hade sin första separatutställning på Konsthantverkarna i Stockholm 1979.

1979
Galleri Silverknappen, Lidköping
Gävle slott
1980
Konstkällaren i Karlstad
Form&Designcenter, Malmö
"Sommarmoln”, blås&knåda
1986
Funktionellt”, Galleri Ikaros i Göteborg
1989
Allt klart”, Konsthantverkarna, Stockholm
1990
Galleri Ikaros, Göteborg
1991
Konstcentrum i Gävle
1992
”Uppackat”, blås&knåda
1995
Galleri Moment, Ängelholm
1995
Galleri Ikaros

 

Samlingsutställningar studioglas

1976 Hot Glass”, Royal College of Arts, London
1983-84 "Fyra friblåsare” med Ulla Forsell, Eva Ullberg och Åsa Brandt visades först på blås&knåda, därefter vidare till Schweiz, Frankrike och Tyskland.
1984 Nationalmuseum ”FYRA FRIA” , med Ulla Forsell, Åsa Brandt och Ann Wärff.
1987 Funktionellt 2”. 10 studioglaskonstnärer, Galleri Ikaros, Göteborg
1988 Galleri Lejonet i Gamla Stan, Stockholm
1996 Flaménska galleriet i Borås, med Åsa Brandt och Ulla Forsell

 

Samlingsutställningar glas

1978 ”Nordiskt Glas –78”, Smålands museum
1985 Centre Culturel Suédois i Paris, Svenskt Glas, inkluderande 5 studioglasblåsare
1995 The Art of Glass in the New Member States of the EU. Samlingsutställning, Luxembourg

 

Samlingsutställningar, konsthantverk

1976 Svarta Katten i Gävle
1979 Nordiskt konsthantverk visades i Japan
1980 Landskrona konsthall. 15 glaskonstnärer, 6 textilkonstnärer
1981 Konsthantverk och slöjd i Gävleborg. Gävle.
1982 Galleri EKG, Borlänge. Glas och keramik
1982 Ur samma källa”. Konsthantverk, Kalmar
1983 Tendenser –83”. Konsthantverk, Moss, Norge
1985 Creative Sweden med glasblåsning i Botswana
1986 blås&knåda, 7 medlemmar, Sundsvall
1988 Ting äger rum”, Liljevalchs, Stockholm
1990 Konsthantverk i parken”. Trädgårdsföreningen i Göteborg.
1991
”Vackert”,Röhsska i Göteborg.
1991 Form/Design Centers 40-årsjubileum. Konsthantverkarnas förening.
1992 blås&knådas samlingsutställning i Linköping.
1998 Tomelilla konsthall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga samlingsutställningar

1979 Lilla Galleriet, Eslöv
1982 Kulturföreningen Kartago. Vänersborg
1982 Lilla Nyborg, Borgholm. Glas, grafik
1982 Galleri Talgoxen, Sundsvall. Glas, keramik, grafik
1985 Fyra Konstnärsvänner” - grafik, måleri, textil keramik och glas, Galleri Frösön
1988 Galleri Versalen, Sundsvall, med Lena A. Linderholm, grafik.
1991 Galleri X4, Linköping, med E.Schippert och Sven Widén, målning och grafik.
1992 ”Båten i konsten”. Samlingsutställning i Varberg
1994 Tomelilla Konsthall, med Lars Lerin

 

Uppsatsen bygger på intervjuer med Anders Wingård och på i texten nämnda källor samt Anders Wingårds arkiv.

© Kerstin Molin 1998

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player